Missade att notera att föregående inlägg var mitt 20e i rad och att bloggen varit uppe i totalt 10 dar i sträck nu. Det ger en ratio på 2 inlägg/dag ungefär. Kul att se att så många verkar hålla fast vid att läsa bloggen. Har ett 30-tal unika besökare och straxt under 600 träffar per dag ungefär, vilket är väldigt trevligt. Lite intressant att veta hur ni hittar hit. Följer ni uppdateringar på facebook och kommer hit, RSS, eller kollar ni sidan dagligen i samband med att man går igenom resten av folks bloggar? Lämna gärna ett spår .

Anyhow, hela morgonen nu har jag haft världens musik-nostalgitripp. Jag satt och åt frukost och läste lite smått på ett kollage som Jenny och Millen gav Fia när hon hade inflyttningsfest för ett tag sen. Kollaget är fyllt med massor av bilder och låt-texter och mitt öga fastnade ganska fort på citatet ”Här kommer lyckan för hundar som oss” som jag genast kopplade till ett av mina gamla favoritband Millencolin. Så snabbt fram med Ipoden och sparka igång ”Happiness for dogs like us”, en av deras absolut bästa låtar som handlar om hur livet inte alltid är en dans på rosor.

Nu kunde man ju inte bara sluta där, utan man var ju tvungen att lyssna vidare. Näst ut var egentligen The mayfly, ännu en bra låt, som tyvärr inte ligger på youtube, eller finns som bara streamad musik vad jag kan hitta. Så lyssna på den om ni kommer över den på något annat sätt .

Därefter följde No Cigar. En låt som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och som handlar om att man ska gå sin egen väg, och inte låta andra tycka ner en i en mall som passar dem.

‘Cause I don’t care where I belong no more.
What we share or not I will ignore.
And I won’t waste my time fitting in.
‘Cause I don’t think contrast is a sin.

Sist men DEFINITIVT inte minst kommer The Ballad. En låt som handlar om utanförskap och som jag till stor del kan känna igen mig i från högstadieåren. Säga vad man vill om kvaliten på det här klippet (youtube har verkligen manglat sönder den) men det är så mycket känslor i den här låten! Den ligger på Pennybridge Pioneers skivan som nästan är ett måste att ha!

Nej, nu kallar böckerna igen. Dags att sätta igång och plugga. Tack så mycket Jenny och Millen för att ni fick att återupptäcka ett sjukt bra band!